Ungdomsenheten i Mariehamn

På ungdomsgården Uncan i Mariehamn, Åland, kan ungdomarna träffas och spela biljard, tillverka konst, göra musik och umgås.

Ledande ungdomsledare Patrik Eriksson berättar om arbetet med unga och om den nätmobbning som finns.

Vad oroar du dig för när det gäller ungdomars telefonanvändning?
Jag känner oro över att ungdomar idag förväntas vara uppkopplade/tillgängliga dygnet runt, alla dagar, året om! Känslan av att missa något om man inte kollar in olika sociala medier mer eller mindre hela tiden leder till stress, vilket i sin tur kan leda till sömnsvårigheter som sedan gör att man är trött och då inte presterar i skolan som man egentligen skulle kunna bara man orkade. Känslan som kommer av att inte skolan fungerar ger sedan ännu mer stress och så är ekorrhjulet igång.

Hurdana fall kan ni stöta på?
Det kan vara att någon skickar en elak bild på någon annan till en kompis som sedan skickar den vidare och så sprids bilden okontrollerat. Den som från början skickade bilden kanske inte förstod hur bilden skulle spridas men då är det lite för sent att tänka efter, då är skadan redan skedd.

Jag tror att ungdomar ibland har lite svårt att se konsekvensen av att skicka bilder och liknande. Att spridningen sker utom kontroll och att man gör någon ledsen fast man kanske inte ens vet om det.

Vilka åldrar rör det sig om?
Jag upplever att det är redan i lågstadiet som telefonanvändningen leder till problem, dels genom att barnen använder telefonen som jag ser det för mycket och att det sker elaka saker med hjälp av telefonen.

Vad gör ni som ungdomsarbetare då det pågår mobbning?
Vi har en handlingsplan som vi utgår ifrån. Kort kan man säga att det handlar om att ta tag i situationen, reda ut vad som hänt och hitta en lösning för att få slut på mobbningen. Det vanligaste sättet att lyckas med detta är möten med mobbaren och hens vårdnadshavare. Vi pratar igenom vad som hänt och visar tydligt att vi inte kommer acceptera att mobbningen fortsätter. Det brukar vara effektivt.
Vi har även samtal med den som är mobbad och stöder hen, vi följer upp så att det inte börjar igen.
Vi som ungdomsledare brukar sedan vara extra observanta på den mobbade och mobbarna för att säkerställa att vi faktiskt lyckats bryta mobbningen.

Anmäler ni mobbning/telefonmobbning till polisen? Hur går det till i så fall?
Om vi inte lyckas få stopp på mobbningen genom möten och samtal så gör vi en polisanmälan, men vi strävar efter att lyckas få slut på trakasserierna innan det går så långt som till polisanmälan.
När vi gör en polisanmälan går det praktiskt till så att anmälan görs och sedan följer polisförhör med mobbarna/mobbaren, den mobbade och ungdomsledarna som varit inkopplade. Efter förhören beslutar en åklagare om ärendet ska tas vidare.

Något annat du vill säga?
Jag skulle vilja uppmana alla föräldrar att vara intresserade av vad era barn gör på telefonerna, det finns massor med bra saker men det finns även tyvärr massor som är helt knas.

Till ungdomarna skulle jag vilja säga att ni behöver hjälpa era föräldrar att förstå telefonvärlden, det är ni som är experterna! Om man som förälder förstår den värld som ungdomarna lever i via sina telefoner blir det lättare att hjälpa om det blir tokigt.

Ungdomspolisen på Åland

En grupp ungdomar ställde frågor till Nicolai Båsk, ungdomspolis på Åland.

Märker ungdomspolisen om det är mycket mobbning bland ungdomarna?
I de vanligaste fallen hanteras mobbning av någon lärare, vuxen person, förälder, ungdomsledare. Det är oftast dom som kommer i kontakt med någon som blir utsatt. Endast i grova fall kopplas polisen in.

Vad gör ni i er roll som polis om ni märker av mobbning, t.ex. mellan ungdomar på stan?
Först identifierar vi vad för slags mobbning det rör sig om, är det skällsord, knuffningar, hotelser eller till och med våld. Som poliser kan vi ingripa i mobbningen och försvara den mobbade på plats genom att avbryta mobbningen och utreda bakomliggande händelser. Vi försöker alltid lösa situationen genom att prata. Kan man inte lösa det på plats tas ungdomarna med till stationen där man kontaktar vårdnadshavare och socialmyndigheterna.

Kan man anmäla mobbning?
Alla kan anmäla mobbning t.ex. om någon använder våld eller hot. Den personen kan straffas för ärekränkning och att förstöra någons egendom (grejer) är också straffbart. Det finns ingen speciell lag för mobbning, man blir straffmyndig efter att man fyllt 18. Om någon väljer att anmäla något så kan den personen ringa till polisen och be om att få prata med anmälningsmottagningen och efter det gör man en brottsanmälan tillsammans med en polis.

Jobbar ni aktivt med mobbning eller hänvisar ni vidare till någon annan?
De ärenden som kommer till mig jobbar jag aktivt med. Som polis finns det annars inte så mycket tid att jobba med mobbning så då kan man få snabbare hjälp om man vänder sig till t.ex. skolan, ungdomsledaren, rädda barnen, fältare eller sociala myndigheten och de kontaktar sedan polisen om det behövs.

Har ungdomar tillit till er och vågar komma till er?
Generellt verkar allmänheten ha ett stort förtroende för polisen, och ungdomar har inget problem med att prata med oss. Däremot finns det ungdomar som inte vågar ta kontakt eller som skäms över det och det är någonting som behöver förbättras. Polisen ska finnas där för ungdomar och det ska inte kännas jobbigt att ta kontakt.

Vad tycker ni är viktig information om er som ni vill att ungdomarna ska veta?
Det är svårt att få tid till att besöka ungdomsgårdar och liknande men ser man mig på stan, i tjänst, är det bara att ta kontakt.  Vi är väldigt aktiva på vår Facebooksida och dit kan man också skicka frågor som jag mer än gärna besvarar. Skulle man däremot vara i akut behov av hjälp ska man såklart ringa 112.

Vad är bra information till föräldrar om deras barn blir mobbade eller mobbar?
Det viktigaste är att föräldrarna lyssnar och finns till för ungdomar som blir mobbad, men det är också viktigt att som förälder tro på det som sägs om sitt barn. Tillsammans med ungdomen behöver föräldrarna fundera på hur situationen kan lösas. Vid behov kan alla ta kontakt med skolan eller ungdomens föräldrar.

Hur jobbar ni konkret med mobbning?
Det är viktigt att lyssna och prata och att tänka på att det finns två sidor av historien. Vi går emellan om det behövs och kan vi inte lösa det på plats tar vi det till stationen.

Här kan du ställa dina frågor till ungdomspolisen på Åland.

[email protected]

https://www.facebook.com/ungdomspolisen

Fältarna på Åland

En grupp ungdomar intervjuade Simon och Katja, Fältare på Åland.

 

Barnens internet - Rädda Barnen

Frågorna är besvarade av Tanja Rönnberg, Barnens internet.

Hur jobbar ni kring nätmobbning?
Vi arbetar främst med förebyggande arbete. Diskussioner om säkerhet och risker tillsammans med barn och unga och med vårdnadshavare och andra vuxna som finns i barn och ungdomars närhet, ofta i skolor.

Men vi jobbar även direkt med den som känner sig utsatt. Ungdomar och vuxna kan fråga oss om hjälp för att börja reda upp en situation. Vi kan då hjälpa till med att kartlägga situationen, det betyder att den drabbade berättar allt den vill dela med sig av och vi reder ut

  • vilka delar vi kan hjälpa till med
  • vilka vuxna som finns i personens närhet och vad de kan göra
  • vad personen kan göra själv
  • vad personen behöver söka hjälp för (till exempel polisen eller psykiatrin om det har gått långt).

Grunden i vårt jobb är barns rättigheter.

Har mobbningen förändrats över tid? På vilket sätt i så fall?
Mobbningen i sig har troligtvis inte ändrats (detta är inte ett svar baserat på forskning) men metoderna har gjort det. Det betyder att den drabbade inte längre bara blir mobbad på t.ex. skolgården utan även via olika appar. Den mobbade blir oftare retad och även av personer den inte känner. Detta är riskabelt och kan leda till allvarliga konsekvenser för den som blir utsatt.

Vilka forum och appar är vanliga vid nätmobbning?
Det förändras snabbt. Men just nu när frågan ställs är det bland annat Snapchat, Tellonym och Discord (där går det att blocka opassande innehåll).

Har ni tips på vart man kan vända sig om man är utsatt för mobbning?

  • Barnens/ungdomarnas egna föräldrar/vårdnadshavare
  • En kompis
  • Rädda barnen, [email protected]
  • BRIS chat
  • Klient- och patientombudsmannen
  • Skolan (lärare, rektor, hälsovårdare, kurator)
  • Polisen
  • Ungdomsledare
  • Kyrkan
  • Fältarna

Strandnäs skola

Frågorna är besvarade av Gea Jansén, biträdande rektor.

Hur jobbar ni kring mobbning?

  • Vi följer KiVa skola-programmet
  • Förebyggande KiVa-lektioner i alla årskurser
  • Utredande KiVa-team som består av 8 vuxna 

Hur agerar ni när ni upptäcker mobbning?

KiVa-teamet utreder när det kommer in anmälning om misstänkt mobbning. Två ur KiVa-teamet pratar med den utsatta eleven och sedan med de/den som utsätter, vidare åtgärder efter behov.

Har mobbningen förändrats över tid? På vilket sätt i så fall?
Det fysiska i korridorerna har minskat, då vi ser det och kan säga till direkt. Via nätet så har mobbarna fått ett verktyg till som når ända in i hemmet och ibland sker det således på sådana forum så att vi inte kan se det. Men vi upplever sällan att mobbningen är renodlad internetmobbning, det är oftast en del av mobbningen i sådana fall.

Vilka metoder använder ni för att förebygga samt stoppa mobbning?
KiVa-teamet utreder, ibland räcker det med fostrande samtal, andra gånger går vi vidare med föräldrasamtal. Vi följer upp situationen med uppföljningssamtal.

Har mobilförbudet påverkat klimatet i skolan? På vilket sätt i så fall?
Eleverna har blivit mer sociala på rasterna.

Folkhälsan på Åland

Intervju med Joakim “Jocke” Svensson

Hur jobbar ni kring mobbning?

Inom Folkhälsan kan vi erbjuda utbildningar samt material till dagis- och skolpersonal som handlar om hur man kan förebygga mobbning.

Jobbar ni förebyggande kring mobbning? På vilket sätt i så fall?

Vi samarbetar med skolorna bl.a. kring “skolfreden”, där skolor som jobbat aktivt kring det förebyggande arbetet och dokumenterat samt skickat till oss vad de gjort, deltar i en “tävling” där vi lottar ut fina priser i form av äventyrsdagar med roliga övningar och lekar m.m.

“Seniorer i skolan”  är också en verksamhet som ingår i skolfredsarbetet vilket innebär att man erbjuder äldre att delta i barnens vardag på dagis eller skola. De ersätter inte läraren eller pedagogen utan fungerar som en extra frivillig resurs som inspirerar och stödjer barnen.

Under sommaren samarbetar vi med bl.a. Fritidsledarna, Fältarna, Rädda Barnen, Usm, Röda Korset m.fl. där vi erbjuder ungdomar i högstadieåldern att kostnadsfritt delta i roliga dagaktiviteter, där vi aktivt jobbar för att ungdomarna ska känna att alla är lika mycket värda.

Har du tips på vart man kan vända sig om man är utsatt för mobbning?

Vid frågor gällande mobbning kan man kontakta Jennie Stolzmann-Frankenhauser – mobbningsförebyggande arbete på telefonnummer 044 788 3633 eller Maria Stoor-Grenner på telefonnummer 044 788 6030 – planerare, mobbningsförebyggande arbete.